Åsa tipsar om "Elsa i Skräddartorp och hennes 28 katter" av Lars Lerin, som förutom att det är fantastiska illustrationer är det en sådan fin berättelse.
Elsa bor långt ute i skogen i sitt lilla torp som är helt omodernt. Hon är nöjd med tillvaron med värme och mat från vedspisen. När det blir vinter och kallt pulsar hon runt i snön. Stillheten är något hon trivs med och hon kan alltid prata med katterna, som hon känner till namn, alla 28.
I all välmening trycker man på från samhällets sida och
säger till Elsa att hon skulle få det så mycket bekvämare i en servicelägenhet
nere i byn.
Boken speglar åldrandets dilemma och friheten att kunna välja själv så länge det är möjligt. Historien väcker många funderingar hos läsaren och jag tror den passar utmärkt som högläsning över generationerna.
Mor och farföräldrar som läser den för sina barnbarn kan
säkert berätta vidare utifrån sina minnen. Som barn brukar det vara alldeles
magiskt att få ta del av.
Bara att få kika in i Elsas kök och ta del av vårt kulturarv är en skatt. Den fick mig att fundera kring att det är inte så mycket prylar man egentligen behöver./Åsa
